Tommy. Om mammorna, musiken och målet med att alltid utmana sig själv.

Det började som så ofta med en mamma. Tommys egen mamma förstås, men också hennes mor. Tommys mormor, som bar på matkulturen från finska Österbotten. Somrarna där lade grunden till Tommy Myllymäkis passion för mat. Det var stora, bullriga middagar med den finska släkten. Redan på morgonen diskuterades vad som skulle ätas till kvällen, kanske en fisk som någon lyckades fånga i sjön strax intill.
Tommy och de andra barnen skalade potatis och rensade grönsaker. Allt lagades från grunden och det var aldrig tal om någon färdigmat.
Inte bara nävgröten med rågmjöl och fläsk gjorde intryck på Tommy. Det var här intresset föddes. Det var här han insåg vilken upplevelse mat och gemyt kan innebära.

Tommy vid Bocuse d´Or. 2011

Tommy har alltid tävlat. I mat, i marathon och redan på gården när han växte upp i Katrineholm. Men oavsett om det varit i cykelrace eller hopp från gunga, i löpspåret eller i världsmästerskapet för kockar, så har drivkraften varit densamma. Den stenhårda viljan att ständigt bli
bättre och att få nya perspektiv.
Från soffan i Katrineholm följde Tommy den nya trenden med tv-kockar intensivt. Anders Dahlbom, Fredrik Eriksson och Rikard Nilsson. De tillhörde Kocklandslaget och tävlade i matlagning.
Men efter år av tävlan finns också en längtan efter att komma till jobbet klockan sju på morgonen. Öppna upp. Ta en kopp kaffe och köra igång.

Tommy föll naturligtvis för kombinationen tävling och matlagning, och bestämde sig där och då för att i framtiden lyckas bli både Årets kock och att tävla för Sverige i världsmästerskapen Bocuse d´Or. Två högt satta mål. Men en mycket målmedveten tävlingskock. Tommy kämpade i skolan och lyckades få en praktikplats hos Mathias Dahlgren på Bon Lloc i samband med hans vinst i Bocuse d´Or. Det var inspirerande.
Inför sin egen tävlan i Bocuse d´Or bestämde sig Tommy för att bli
lika diciplinerad som en japansk samuraj för att lyckas med sina ambitioner. Och för att inte krångla till maten, utan laga det han själv gillar.
Idag är båda målen uppnådda. Tommy blev Årets kock 2007 och silverplacering i Bocuse d´Or 2011.
Vid sidan av tävlingsinstinkten är intresset för formgivning en av drivkrafterna som syns i Tommys matlagning. Det finns en tydlig koppling till hans intresse för exempelvis kläder.
Och så är det musiken. Tommy tävlar inte lika mycket längre om att alltid vara först med det senaste, men
som kraftkälla spelar musiken en enorm roll i och vid sidan av köket. Smaken är bred, men på senare tid blir det ofta jazz och gärna Chet Baker.

Tommy njuter av omväxling i jobbet. Sedan några år tillbaka bor han i Jönköping med Malin och dottern Nahla. Han driver flera verksamheter i Småland och i Sörmland. Han föreläser och syns flitigt i tv-rutan, bl a från matstudion i den gamla charkfabriken som en gång i tiden fanns i huset de bor i.

Engagemangen runt om i landet kombinerar Tommy ett hedersamt uppdrag åt två av Sveriges starkaste mötesplatser i restaurangbranschen, som kreativ ledare för anrika Riche och Sturehof i centrala Stockholm.
Vad kan hända mer? Undrar man, med tanke på att Tommy Myllymäki trots den framgångsrika karriären nyss fyllt 33 år. Det finns mängder av idéer och inspiration som vill ut. Och planer. Men efter år av tävlan finns också en längtan efter att komma till jobbet klockan sju på morgonen. Öppna upp. Ta en kopp kaffe och köra igång.

Lite mindre tävlan, lite mer Chet Baker. Typ.
Och för Tommy, kanske just det är den stora utmaningen.